Livet är som en Lök. Du skalar ett lager i taget och ibland börjar man gråta som Fan.  Livet är en chans, att odla en själ. Livet är som ett avlopp. Vad du får ut beror på vad du stoppar in.

Jag har många gånger skalat min lök, och fått upp minnen som jag hade förträngt, och känslor som jag inte känner igen längre. När jag var 15,16,17 så hände det rätt mycket. Jag var naken och ängslig. Det har inte hänt så mycket sen dess. Jag har lärt mig nu hur jag ska hantera olika känslor och olika situationer. Jag är inte lika naken och ängslig längre. Jag har blivit bitter. Bitter och översexuell.

Livet är en chans. Det kommer miljoner av spermier, och jag kom först i mål. Det är en chans av miljoner. chansen fanns att jag inte hade vunnit. Hur hade jag varit då? hur hade jag sett ut? Man vet aldrig vad som kommer att ske i livet. Allt kan ske. Bara man ger livet en Chans.

Livet är som ett avlopp. Vad du får ut beror på vad du stoppar in. Ger du folk skit, så får du skit tillbaka. Förvänta dig inget annat. Ger du kärlek, så får du kärlek. Fast sen finns det ju alltid folk som gör tvärtemot. Som bara rubbar balansen. Varför kan man ju fråga sig. Och det vet bara dom. Eller så är dom bara rent ut sagt dumma i huvet. Finns folk till allt, som jag brukar säga. Sen finns det dom som ,trots att dom får skit tillbaka, är kärleksfulla och förlåter. Jag är en av dom. Men att förlåta folk som är dumma i huvet är inte att fortsätta att prata med dom som om inte hade hänt. Utan att Förlåta dom är att säga ”Okej. du är förlåten. Försvinn ur min åsyn nu, ditt pucko.”

Så kom ihåg nu, Lök,Chans och Avlopp.

Puss <3