Allt började med att jag föddes. 25 noovember 1990. en ful avkomma från min mor och min far.
jag kommer inte ihåg hur det var när jag var nyfödd. Men jag var nog som dom flesta bebisarna. Jag gick på dagis, å fick min favorit fröken. ^^ ( annika ) Jag följde henne vart hon än gick.Hon var min skyddsängel.jag började skolan,som vanligt. och blev mobbad. som vanligt.och som alla barn så fick jag stå ut med det även på Fritids. både mamma och pappa glömde att hämta mig från fritids, så det hände varje dag att jag fick vara med å stänga, och att någon på fritidset fick följa med mig hem. >__<

och som om det inte var nog, så fick jag tampas med mobbning hemma.
Syrran flyttade till pappa när jag var 7-8, brorsan flyttade hemifrån då och mamma orkade inte med mig. Jag fick en kontaktfamilj ( Annika, min dagisfröken ) som jag var hos typ 1-2 ggr i månaden. Vi hade så kul. Hennes syster hade en häst som jag fick rida på. ^^ LYCKA!
Men problemen hemma bara växte å växte å det var nu jag först fattade att mamma hade problem. Pappa oxå.
eftersom att mamma har AD/HD så vart hon rätt arg ganska mkt, å det gick ut över mig. för jag var den enda hemma som hon kunde få ut sin ilska på.
Hon slog mig, vilket resulterade i att jag rymde, å när hon fått tag på mig igen så slog hon mig mera. OSV OSV. Jag hade ingen att gå till, ingen att prata med eller ngt. Jag hade bara mina kompisar på gården, SPECIELLT marika , som jag kunde rymma till. Det var oxå då, vid 12 års ålder, som jag började skära mig.mamma såg det och Till slut så orkade väl inte mamma mer, och skickade mig till Soc och sa typ:” här ta denna odåga. jag orkar inte mer.”

MITT FÖRSTA FOSTERHEM:

det låg ute på söderön. en familj.Jag kände den yngsta dottern där sen tidigare. jahapp. jag bodde inte där länge. jag rymde. jag kommer ihåg hur jag står uppe på ulrikeberg med E.B och hör mamman i familjen skrika:” kom tillbaka!”, medans jag kutar ner mot statoil. jag har nog aldrig varit så rädd förut.

MITT ANDRA FOSTERHEM/Jourhem:

var hemma hos lotti. hon hade hästar å hundar och jag trivdes skitbra där!tyvärr var det bara tillfällingt och jag fick snart flytta igen.

MITT TREDJE FOSTERHEM:

var ute i sandika. dom hade oxå hundar och katter å hästar. det var underbart. men i slutändan så kunde dom inte ”Ge mig det jag behövde” så jag fick slungas vidare. Jag grät nått så otroligt då. Det var samma veva som min kontaktfamilj sa upp kontraktet.

MITT FJÄRDE FOSTERHEM/jourhem:

var i gimo. hos en familj, med en massa andra ungar. Pappan i den familjen var bara störd.

MITT FEMTE FOSTERHEM:

var i hallstavik. Hos jennifer och Åsa. dom bodde på en bondgård, men hade bara 6 egna katter. på bondgården fanns det kor och en vallhund. När jag flyttade dit fick jag bo i ett förrådsutrymme, oisolerat, med snetak, mitt i vintern. Jag fick dit knyttet från pappa oxå. eh ja. åsa hade jobbat som väcktare osv.och var sjukt bestämmd.  Jag har anteckningar i en pärm från när jag bodde där. inga trevliga anteckningar.

MITT SJÄTTE FOSTERHEM:

var hem till lotti igen! där jag bodde lyckligt i ca 3 år, innan jag flyttade till alunda.

6 fosterhem på 3 år.

Under tiden då jag flyttat runt, så har jag kämpat emot mamma. och vad hon vill.  När jag bodde hemma så var hon ( och är fortfarande) övertygad om att jag har AD/HD, trots 2 utredningar som säger nej.
Det är på dom senaste 3 åren som jag fattat vad min mamma EGENTLIGEN har problem med. hon är psykiskt störd i hela huvet. hon förnekar än i dag att hon slagit mig, mobbat mig osv. när jag bodde i hallstavik, så fick jag pengar för att jag skött mig bra. då ville jag fika med mamma. det första hon sa var ” har du horat ihop pengarna nu igen?” å så gick hon. hon kunde minnsan inte fika med en hora.

Fortsättning kommer.