Har varit i Uppsala och handlat en Julklapp till Nisse.
Han har ju trots allt köpt en till mig.

”Man Stannar Å Tittar Omkring Sig Å Tänker
Små Stunder Av Lycka Som Blänker
Å Jag Vill Nog Säga Ett Par Sista Ord
Långt Innan Mitt Blod
Koagulerar
Tjocknar
Levrar
Å Fryser Till Is.”

så har jag tänkt många gånger. Jag vill ha mitt sagt. Jag vill få luft och tillfällen att säga det jag har på hjärtat. Men det är inte alltid så lätt. Inte många som ger en chansen. Alla andra ska ju fram. Alla andra ska ju få sin vilja igenom. Jag begär inte att få min vilja fram, jag vill bara säga mitt, och sen gå vidare. Men så fort jag får chansen, så håller jag antingen tyst, eller så ska alla direkt hugga tillbaka, och trycka ner mig.

I kyrkan finns det en familj, som i mina ögon är rätt… Speciella.. Det finns en av Döttrarna där som jag har problem med. Inte problem som i att vi bråkar, men problem i att hon alltid ska ha sin vilja fram, oavsett. Och det stör jag mig på. För när jag väl säger något, så är det fel. Och hon har rätt. alltid.

Jag vet att jag pratade om att jag hade läst Garnell’s senaste bok  ”om jesus.” I den nämner han tillexempel att ”På jesutid så hade dom inte samma tandhygien som vi. Så tänk er en Jesus, stå på berget och predika, Utan tänder!”   Direkt när jag nämnde Gardell, så började hon hugga. ”jag gillar inte han..” . nähä? men om jag gör det då?

Hon fastnade där, och jag berättade.  Då blev hon paff, och nej, hon hade inte tänkt på jesus så. Och att jag hade börjat göra det var fel.  Ja, jag har insett att jag inte kommer att vara omtyckt i din familj. MEN det finns folk i kyrkan som gillar mig. allt kretsar inte runt dig. allt kretsar inte runt mig.

Jag blir bara så less. Det finns flera som tycker att hon inte är med på alla noter. Ingen i familjen är det egentligen. Jag brukar ha en hög tolerans, jag accepterar alla. Men med henne blir det för mycket. Men, man lär sig något nytt av varje människa man möter.  Ellerhur?

/BäverN.