Igår var inte en bra dag för mig. Inte någonstans.  Jag fick en utskällning, fick min mens, träffade Magnus och ida samt hade så fittigt ont i huvudet. På vägen hem sen så mådde jag illa och skakade som ett asplöv. Jag ville dö.  Jag vet inte vad det var med K50 igår, men han var inte glad iallafall. Jag vet att det var fel av mig att övh tänka tanken att ringa och fråga om jag fick komma över, ja, jag vet. Men det du sa till mig var onödigt. Det sista du sa till mig gjorde så ont, att jag grät hela resan in till uppsala, och övervägde om jag skulle gå på bio själv istället för att åka dit.

”Jag känner inte dig så väl”, nej, men om du gör såhär så kommer du inte kunna lära känna mig. ”Jag vet inte vad du är ute efter”. Jag är inte ute efter någonting? Vad menar du? Vad är DU ute efter? Vad vill du ha sagt?

Jag vet att jag gjorde Fel, jag vet. Men herregud, hon kan faktiskt säga ifrån!

”så nu ska hon fixa barnvakt och gå på bio med dig?” – ”nej.” – ” du kan nog fixa så att hon gör det…” - Varför säger du sånt om mig? tror du att jag skulle ha hjärta till att göra det? Tror du att jag gör sånt?

Vart är vi påväg? Jag gjorde ett litet misstag, och du går på som ett lokomotiv och kör över mig totalt.

/B